Vilken respons – WOW!
Känner ni. Känner ni vilka bästisar vi blev nu med en enda gång? Nu blev allting så mysigt och jag skulle kunna skicka skor till var och en av er om lusten faller på, för nu vet jag era storlekar!
Jag hade en plan idag, den var ganska så enkel. Min plan var att gå upp ur sängen och ta ett bubbelbad. Att ligga där och bläddra i en tidning, göra kaffekokaren med munnen och leka konstnär med bubblorna.
Det blev inte riktigt så.
Istället för att gå i så där graciöst så fick jag köra kanonkulan, bubblorna var nästintill obefintliga och tidningen glömde jag på andra sidan badrummet. Så jag gjorde kaffekokaren i tio minuter och när det till sist blev ganska så tråkigt så låg jag bara och stirrade rakt upp i taket. “Nej, nu skiter vi i detta” tänkte jag och påbörjade nästa projekt, tvåla in hela den vackra kroppen och gojsa in schampo i håret.
När det väl var färdigt så var det ju det enklaste kvar, trodde jag. Stiga upp ur badkaret.
Hur jag än försökte så gick det inte, hur jag än vred mig så kunde jag inte för min värld ta mig upp! Vilket, så här i efterhand, inte är så konstigt eftersom att benen inte bär mig. Men, jag är lite blond och korkad så jag tänkte inte på det just då. Jag var ju fullt sysselsatt med kaffekokaren och hade helt glömt bort att det här scenariot har spelats upp tidigare. Då satt jag i badkaret från klockan nio på morgonen till halv tre på eftermiddagen då Ludwig kom hem.
Nu fick jag göra en otrolig specialare vill jag lova. Jag fick mer eller mindre lägga mig på mage, ta tag i kanterna och gunga mig framåt så magen gled fram och tillbaka längs badkaret. Sen när jag fått upp farten och det mesta av vattnet låg på golvet, då flög jag upp mot solen med den sista vågen! Men det är ju som så att det som åker upp, måste komma ner. Och det gjorde jag med besked. Där låg jag på golvet som en sprattlande fisk och tänkte; “Men, jaha, ett nytt ställe att ta sig upp ifrån.”
Jag krälade mig mot toalettstolen och kunde efter många om och men både konstatera att toalettstolen måste städas, jag har sett det ifrån nära håll, men också ta mig upp på sitsen.
Hela mitt lilla badprojekt tog över två timmar. Och nu är jag helt slut. Men ren är jag minsann!




22 juli, 2009 | Klockan 12:43 |
Förlåt att jag inte svarat på din kommentar eller skrivit något här på ett par dagar. Har haft konstant besök i en vecka nu, av olika personer dock. Nackdelen med att bo på avstånd är ju att folk stannar ett par dagar ;-)
Naturligtvis kommer jag skriva om Ludwigs blogg! Jag kommer dock vänta några dagar så jag kommer in i bloggen lite, känner av tonen så att säga. Sedan kommer jag rekommendera både din och hans i samma inlägg, blir det bra? Kan jag använda era headers då också?
Skönt att det löste sig med badet gumman. Kan tänka mig att talesättet ”skrynklig som ett russin” fick en ny innebörd förra gången ;-) Massa kramar Katja
[ Svara på denna kommentar ]
22 juli, 2009 | Klockan 12:45 |
Visst är de konstigt att hjärnan inte riktigt tänker till och säger stopp, tänk dig för! innan man gör något? Jag kan nästan se din kamp framför mig och hur du försöker. Säkert hysteriskt roligt och helt förtvilat mellan varven.
Jag bröt benet för några år sen, blev op och gipsad. Jag kom hem och la mig i soffan. Inga kostigheter… tills jag skulle upp. Jag kämpade säkert i 20 min innan jag kom upp, svettig, förbannad och ledsen, hur jag gjorde vet jag inte. 2:a gången var inte lättare, då hade jag nämligen glömt hur jag gjorde första gången. Jag vet inte hur många gånger jag brast i gråt varje gången jag skulle upp. Kom på ett knep sen men varje gång var en pina för de gjorde så ont i benet, visade sig att gipset satt för hårt, riktigt hårt så musklerna kunde inte vidgas. (Jag bytte gipset 5 ggr på 6 v inkompenta idioter)
Men jag kan med stolthet säga att jag kan städa en toalett med badkar helt perfekt med gipsat ben, men de tog bara 5 timmar! För 2 v efter min olycka skulle jag flytta och hade utstädning av min lgh. Han som kollade lgh var helt pimpad och sa att de var en av de bästa städade lgh han sett på länge. Stolt blev jag, men sen låg jag i soffan 3 dar helt slut med svullet ben och fot.
Hoppas din dag blir bättre :)
[ Svara på denna kommentar ]
22 juli, 2009 | Klockan 12:53 |
Man ska inte skratta men samtidigt föreställer jag mig dig lite som en sköldpadda på rygg ibland ;-) speciellt med dina målande beskrivningar
[ Svara på denna kommentar ]
22 juli, 2009 | Klockan 14:22 |
Du är så kanon. En härlig tjej. Varm sommarkram. Färjan-Ruth
[ Svara på denna kommentar ]
22 juli, 2009 | Klockan 14:28 |
oj oj oj… lät besväligt å jobbigt de där, men jag kan ändå inte låta bli att skratta! De e ju inte alltid så lätt, när de e svårt..
kram kram
[ Svara på denna kommentar ]
22 juli, 2009 | Klockan 14:29 |
Tack! Ja, jag hoppas verkligen att jag får behålla tippen…
Du är riktigt fyndig du är! En riktig problemlösare, även om det kanske blev lite blött i badrummet ;)
[ Svara på denna kommentar ]
22 juli, 2009 | Klockan 16:20 |
Du är ju underbar! Trots dina problem så skriver du om det med humor!
Kramar till dig!
[ Svara på denna kommentar ]
22 juli, 2009 | Klockan 17:59 |
Men Malin du får slå dig samman i klubben för upplåsbara badringar eller armkuddar som mej, nöden har ingen lag ibland! Du håller i allafall näsan ovanför vattenytan med en sådan! Tänker på dej!
[ Svara på denna kommentar ]
22 juli, 2009 | Klockan 18:01 |
Malin!*skrattar fortfarande*
Ja…inte ÅT dig men åt din oerhört målande beskrivning!
Jag riktigt hör hur vattnet bara skvalar i badrummet och det hela avslutas med ett magplask*schvoop*
Men renligt är en dygd!
kramar
[ Svara på denna kommentar ]
22 juli, 2009 | Klockan 18:01 |
renlighet menade jag ju
[ Svara på denna kommentar ]
22 juli, 2009 | Klockan 18:07 |
De hemskt att säga men jag sitter och fnissar ser senariet framför mig.Fast i de läget var de nog inte så kul Du har inget trygghetslarm eller? Om inte så vore du skaffa dig ett i fall nå händer när du ensam hemma :(
[ Svara på denna kommentar ]
22 juli, 2009 | Klockan 22:44 |
Men oj, satt du i badkaret så länge en gång?! Såg hela du ut som ett russin då? Vilken tur att du kom upp denna gång, även om det inte var helt lätt. Du är en kämpe!!
[ Svara på denna kommentar ]
26 juli, 2009 | Klockan 0:11 |
Vad är lite vatten på golvet när man klarar av saker själv?
Jag förstår att det inte var kul just då, men att skriva ett underhållande inlägg om det är starkt!
[ Svara på denna kommentar ]