Nu hör ni vad jag säger pojkar!
Pojkarna springer runt som galningar i vardagsrummet. Ett tuggben flyger till höger och en pipleksak sätter igång till vänster. Fram och tillbaka, upp i soffan och snabbt ner på golvet igen.
Runt, runt och runt igen. Det börjar bli ganska irriterande att lyssna på spektaklet.
Jag samlar mig en stund, tar ett djupt andetag och andas ut innan jag reser mig upp och går mot vardagsrummet. Jag ser dem springa runt där inne, Åskar skäller till när Mandus är för snabb i vändningarna och katterna gömmer sig för tornadon som snabbt rör sig mot dem.
Min mun öppnas och jag hör mig själv säga lugnt – Nej pojkar, Inget bus inomhus!
Hej tant Malin, ta en kaka till vetja!
3 mars, 2010 | Klockan 23:05 |
HAHAHA ! och deras reaktion var ?
[ Svara på denna kommentar ]
mars 3rd, 2010 klockan 23:27
De körde den gamla vanliga. Ser på varandra, sen upp i taket och himlar lite med ögonen innan de visslande går där ifrån. – Vaa men vadå, vi gjorde inget?
Sen borstar Åskar den söndriga vasen som kommer ifrån mormorsfarmorsmoster under Mandus svans.
[ Svara på denna kommentar ]