Jag är så trött att jag vet inte riktigt hur jag ska ha mitt huvud för att inte somna. Hur jag än lutar det så tycks mina ögon dra ihop sig och jag känner hur min själ försöker hoppa ut ur min kropp. Det känns precis som när man kör bilen över ett gupp, det kittlar till lite i magen och jag fnissar tyst, öppnar ögonen igen och så går det någon minut innan allt går i repris.

Det är ganska mysigt, på ett konstigt vis.

Jag har så mycket att berätta för er nu. Men för att det inte ska bli en allt för grov soppa full av konstiga små sidospår och infall så tror jag att vi vilar i några timmar först. Håll ut!

8 tankar till “Min själ försöker hoppa ut ur min kropp”